LSS-ordlista: 50 ord som personliga assistenter behöver kunna

Alternativ och kompletterande kommunikation: ett samlingsnamn för metoder som hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig, som tecken, bilder, symboler och talande hjälpmedel.

Socialstyrelsens rekommendationer om hur en regel bör tillämpas. Inte bindande som en föreskrift, men det IVO och kommuner utgår från.

Allt annat stöd som den som har rätt till assistans för grundläggande behov också kan få assistans för: hushåll, fritid, arbete, föräldraskap.

Den som är arbetsgivare för assistenterna och ansvarar för verksamheten: en kommun, ett företag eller kooperativ med IVO-tillstånd, eller assistansanvändaren själv.

Den som leder assistenternas arbete i vardagen. Ofta assistansanvändaren själv eller en närstående, medan anordnaren är arbetsgivare.

Den person som har beviljats personlig assistans. Lagen säger den enskilde; andra ord är kund eller brukare.

Försäkringskassans ersättning för personlig assistans när de grundläggande behoven är mer än 20 timmar i veckan. Betalas per timme.

Något som gjort att insatsen inte kunnat genomföras som planerat, eller en händelse av betydelse: ett uteblivet pass, ett fall, en missad dos. Antecknas i journalen och kan behöva rapporteras enligt Lex Sarah.

Principen i 6 a § LSS och barnkonventionen att barnets intressen ska väga tungt i varje beslut och åtgärd som rör barnet.

LSS-insatsen sysselsättning för personer i yrkesverksam ålder som inte arbetar eller studerar. Bara personkrets 1 och 2 har rätt till den.

När legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal överlåter en hälso- och sjukvårdsuppgift till någon annan. Uppgiften förblir hälso- och sjukvård under vårdgivarens ansvar, till skillnad från egenvård.

En hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att patienten kan utföra själv eller med hjälp av någon annan, till exempel en assistent.

Vårdens beslut att en viss hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård av patienten själv eller med hjälp. Ska vara dokumenterad och följas upp.

Arbete i fysisk eller social isolering: att du bara kan nå andra via teknik, eller att det finns människor i närheten men du inte kan vara säker på att få hjälp i en kritisk situation. Vanligt i personlig assistans.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige är bundet av sedan 2009. Artikel 19 handlar om rätten att leva självständigt, med personlig assistans som ett av stöden.

Ett schablonavdrag från ett barns hjälpbehov som motsvarar det en vårdnadshavare normalt ansvarar för enligt föräldrabalken, beroende på barnets ålder. Halverades 1 januari 2025.

Utförarens plan för hur ett beslut om en insats ska genomföras: vad som ska göras, när, hur och av vem. Skrivs tillsammans med den enskilde.

Den nivå LSS-insatserna ska ge enligt 7 § LSS. Ett högre krav än socialtjänstlagens skäliga levnadsförhållanden.

De sju behov i 9 a § LSS som ger rätt till personlig assistans: andning, hygien, måltider, klädsel, kommunikation, stöd vid psykisk funktionsnedsättning och medicinskt stöd under stor del av dygnet.

Det stöd lagen ger rätt till. LSS har tio insatser, uppräknade i 9 §, från rådgivning till daglig verksamhet.

Utbildning som en ny assistent går innan första passet: LSS, värdegrund, rollen, kommunikation, bemötande, dokumentation, tystnadsplikt, Lex Sarah och arbetsmiljö. Avslutas oftast med prov och intyg.

Inspektionen för vård och omsorg, myndigheten som ger tillstånd till privata assistansanordnare och utövar tillsyn över all verksamhet enligt LSS.

Tid då assistenten finns på plats för att kunna hjälpa vid behov, oftast nattetid, med andra villkor än vanlig arbetstid.

Löpande anteckning i den sociala dokumentationen om händelser av betydelse, avvikelser från genomförandeplanen och klagomål.

LSS-insatsen tillfällig vistelse utanför det egna hemmet, till exempel på korttidshem, hos stödfamilj eller på läger.

LSS-insatsen där en ledsagare följer med till aktiviteter utanför hemmet så att den enskilde kan delta i samhällslivet.

Reglerna i LSS och SoL om att alla som arbetar i verksamheten ska medverka till god kvalitet och genast rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som ger tre personkretsar rätt till tio insatser, bland dem personlig assistans.

Ett förhållningssätt där personalen reglerar sina egna känslor och sitt kroppsspråk för att inte höja spänningen i en situation, så att ett utmanande beteende inte utlöses eller trappas upp.

En handling, eller något som någon låtit bli att göra, som hotar eller skadar den enskildes liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Grunden för rapporteringsskyldigheten.

Den dagliga hjälpen med det personen inte klarar själv. Ingår enligt 9 e § LSS i flera insatser, och är kärnan i personlig assistans.

Samlingen av handlingar om en person hos utföraren: beslut, genomförandeplan, journal och annan dokumentation.

En av de tre grupper i 1 § LSS som lagen gäller för. Tillhör man ingen av dem kan man inte få insatser enligt LSS.

Personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som behöver hjälp med grundläggande behov (9 a § LSS).

Varje uppgift som kan kopplas till en levande person. Hälsouppgifter är känsliga personuppgifter med särskilt skydd enligt dataskyddsförordningen, GDPR.

En uppenbar och konkret risk för att ett missförhållande ska inträffa. Rapporteras enligt Lex Sarah på samma sätt som ett inträffat missförhållande.

Arbetsgivarens undersökning av vilka risker arbetet innebär och vad som ska göras åt dem. Görs i samverkan med anställda och skyddsombud, i personlig assistans per uppdrag.

En lag där den enskilde har rätt till en bestämd insats när villkoren är uppfyllda, och kan få rätten prövad i domstol. LSS är en rättighetslag.

Att den enskilde själv godkänner att en uppgift lämnas ut, till en viss person och för ett visst syfte. Kan tas tillbaka.

Den anställd som företräder kollegorna i arbetsmiljöfrågor. Har rätt att delta i riskbedömningar och begära åtgärder av arbetsgivaren.

Den nivå socialtjänstlagens insatser ska ge. Uttrycket ersatte skälig levnadsnivå när nya socialtjänstlagen trädde i kraft 2025.

Dokumentationen av hur en insats enligt LSS eller SoL genomförs: genomförandeplanen och journalanteckningarna. Skild från hälso- och sjukvårdens patientjournal.

En händelse som kunde ha lett till skada men inte gjorde det. Ska rapporteras till arbetsgivaren så att risken kan åtgärdas. Leder händelsen till skada är det en arbetsskada.

IVO:s godkännande som krävs för att yrkesmässigt bedriva personlig assistans. Prövar insikt i regelverket, lämplighet och ekonomiska förutsättningar hos ägare och ledning.

IVO:s granskning av att en verksamhet uppfyller krav och mål enligt lagar, föreskrifter och beslut.

Det belopp per assistanstimme som Försäkringskassan betalar i assistansersättning. Ska täcka lön, avgifter, utbildning och administration.

Att göra vardagen förutsägbar med scheman, bilder och förberedelser, så att personen vet vad som ska hända, när, med vem och hur länge.

Förbudet för den som arbetar eller har arbetat i privat assistansverksamhet att obehörigen röja vad hen fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Beteende som är farligt för personen själv eller andra, eller som begränsar tillgången till vardag och gemenskap: slag, självskada, skrik, förstörelse, rymningar.

Den eller de som har det juridiska ansvaret för ett barn, oftast föräldrarna. Företräder barnet och är ofta assistentens arbetsledare när barnet har assistans.