LSS och lagen
SoL och LSS: skillnaden mellan socialtjänstlagen och LSS

Snabba svar
- Vad är skillnaden mellan SoL och LSS?
- SoL, socialtjänstlagen, gäller alla som inte kan tillgodose sina behov själva och ska ge skäliga levnadsförhållanden. LSS gäller bara tre personkretsar och ska ge goda levnadsvillkor genom tio bestämda insatser.
- Kan man ha insatser enligt både SoL och LSS?
- Ja. LSS inskränker inte rättigheter enligt andra lagar (4 § LSS). Den som har personlig assistans kan till exempel också ha hemtjänst eller boendestöd enligt SoL.
- Vilken lag ger mest?
- LSS. Goda levnadsvillkor är en högre nivå än skäliga levnadsförhållanden, och LSS-insatserna är i huvudsak avgiftsfria. Därför prövar kommunen ofta LSS först.
- Vad ändrades med nya socialtjänstlagen?
- Socialtjänstlagen (2025:400) trädde i kraft 1 juli 2025 och ersatte lagen från 2001. Lex Sarah finns nu i 27 kap. och dokumentationskravet i 14 kap. Innehållet i reglerna om rapportering och dokumentation är i sak detsamma.
Socialtjänstlagen och LSS är de två lagar som styr stödet till personer med funktionsnedsättning i Sverige. Socialtjänstlagen, SoL, gäller alla som inte kan tillgodose sina behov själva. LSS gäller bara tre bestämda personkretsar, men ger dem en starkare rätt: goda levnadsvillkor i stället för skäliga levnadsförhållanden, tio bestämda insatser och i huvudsak avgiftsfrihet. Här är skillnaderna, och det som är lika.
Två lagar med olika räckvidd
SoL är socialtjänstens grundlag. Den som inte själv kan tillgodose sina personliga behov, och inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt att få insatser av socialnämnden för dessa behov (11 kap. 1 § SoL). Vilka insatser det blir bestämmer kommunen utifrån behovet: hemtjänst, boendestöd, särskilt boende, dagverksamhet, kontaktperson, ledsagning.
LSS är en pluslag för tre personkretsar: personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism, personer med begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, och personer med andra stora och varaktiga funktionshinder (1 § LSS). För dem finns tio insatser uppräknade i 9 § LSS, från rådgivning till daglig verksamhet, med personlig assistans som den mest omfattande.
LSS inskränker inte rättigheter enligt andra lagar (4 § LSS). Den som tillhör personkretsen kan därför ha insatser enligt båda lagarna samtidigt.
Nivån: goda levnadsvillkor mot skäliga levnadsförhållanden
Den viktigaste skillnaden är vilken nivå stödet ska nå.
- LSS: Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 § LSS). Målet är att kunna leva som andra (5 § LSS).
- SoL: Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna (11 kap. 1 § SoL).
Goda levnadsvillkor är en högre nivå än skäliga levnadsförhållanden. Det påverkar hur många timmar som beviljas, vilka aktiviteter som räknas in och hur mycket den enskildes egna önskemål väger. Därför prövar kommunen ofta först om LSS är tillämplig, och först därefter SoL.
Insatserna: uppräknade eller behovsstyrda
I LSS är insatserna tio till antalet och står i lagen. Kommunen kan inte uppfinna en elfte, och kan inte byta ut personlig assistans mot något annat om villkoren är uppfyllda. I SoL är insatserna inte uppräknade på samma sätt. Kommunen bedömer behovet och väljer form, och den enskilde ska så långt det är möjligt kunna välja när och hur en insats i boendet ges (11 kap. 4 § SoL).
Gemensamt för båda lagarna är att insatserna ska utformas tillsammans med den enskilde och stärka möjligheten att leva ett självständigt liv (11 kap. 3 och 5 §§ SoL, 6 och 7 §§ LSS).
Avgifter
LSS-insatser är avgiftsfria utom i de fall som anges i 18 till 20 §§ LSS, till exempel skäliga avgifter för bostad, fritid och kultur i vissa boenden (21 § LSS). SoL-insatser får kommunen ta betalt för inom lagens gränser, vilket för hemtjänst betyder en avgift enligt maxtaxan (32 kap. SoL). För den enskilde kan skillnaden bli flera tusen kronor i månaden.
Det som är lika: dokumentation, Lex Sarah, tillsyn
Reglerna om hur arbetet ska skötas är i stort sett desamma i de två lagarna, eftersom de skrevs parallellt.
- Dokumentation. Genomförandet av insatser ska dokumenteras, och dokumentationen ska visa beslut, åtgärder och händelser av betydelse (14 kap. 3 § SoL, 21 a § LSS). Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:5 gäller för båda lagarna.
- Lex Sarah. Den som märker ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska genast rapportera det (27 kap. 2 § SoL, 24 b § LSS). Allvarliga missförhållanden anmäls till IVO.
- Tillsyn. IVO utövar tillsyn över verksamhet enligt båda lagarna, och privata utförare behöver tillstånd.
Nya socialtjänstlagen 2025
Den 1 juli 2025 trädde socialtjänstlagen (2025:400) i kraft och ersatte lagen från 2001. Kapitelindelningen är ny: rätten till insatser står i 11 kap., handläggning och dokumentation i 14 kap., missförhållanden och Lex Sarah i 27 kap. och tillsyn i 28 kap. Uttrycket skälig levnadsnivå används nu bara om ekonomiskt bistånd (12 kap.), medan insatser för personliga behov ska ge skäliga levnadsförhållanden.
LSS ändrades samtidigt så att hänvisningarna pekar på den nya lagen, till exempel i 24 g § om anmälan när ett barn far illa, som nu hänvisar till 19 kap. 1 § SoL. Innehållet i det som gäller för dig som assistent, rapporteringsskyldigheten och dokumentationskravet, är i sak oförändrat.
Vad det betyder i vardagen
Den du arbetar hos har sina timmar enligt LSS eller socialförsäkringsbalken, men kan samtidigt ha hemtjänst enligt SoL för sådant som assistansen inte täcker, eller boendestöd om hen tidigare haft det. Ni behöver veta vilken insats som gäller när, eftersom dokumentationen och uppföljningen följer beslutet. Genomförandeplanen är det verktyg som håller ihop det, och den beskriver vi i en egen guide.
Modul 1 i kursen går igenom SoL och LSS sida vid sida, med ett fall där samma person har insatser enligt båda lagarna.
Svåra ord
- Skäliga levnadsförhållanden
- Den nivå socialtjänstlagens insatser ska ge (11 kap. 1 § SoL). Ersätter uttrycket skälig levnadsnivå från den gamla lagen, som nu bara används om ekonomiskt bistånd.
- Goda levnadsvillkor
- Den nivå LSS-insatserna ska ge (7 § LSS). En högre nivå än skäliga levnadsförhållanden.
- Rättighetslag
- En lag där den enskilde har rätt till en bestämd insats om villkoren är uppfyllda, och kan få rätten prövad i domstol. Både LSS och SoL är rättighetslagar, men LSS anger insatserna i detalj.
- Boendestöd
- Praktiskt och socialt stöd i hemmet enligt SoL, vanligt för personer med psykisk funktionsnedsättning. Ingen LSS-insats.
Det här är modul 1 av 10 i kursen: LSS-lagen. Se vad modulen innehåller.
Vanliga frågor
Varför får inte alla LSS?
LSS är avgränsad till tre personkretsar i 1 § LSS. Den som har en funktionsnedsättning men inte tillhör någon av dem får i stället stöd enligt socialtjänstlagen, som gäller alla.
Är personlig assistans en SoL-insats?
Nej, personlig assistans är en LSS-insats (9 § 2 LSS). Kommunen kan dock ge liknande stöd i hemmet enligt SoL, till exempel hemtjänst eller boendestöd, till den som inte tillhör LSS personkrets.
Gäller Lex Sarah i båda lagarna?
Ja. Rapporteringsskyldigheten står i 24 b § LSS och i 27 kap. 2 § SoL, med samma innebörd: den som märker ett missförhållande eller en påtaglig risk ska genast rapportera.
Får kommunen ta betalt för SoL-insatser?
Ja, inom de gränser som anges i 32 kap. SoL, till exempel för hemtjänst. LSS-insatser är däremot avgiftsfria utom i de fall som anges i 18 till 20 §§ LSS.
Introduktionsutbildning för personliga assistenter
Hela grunden, innan första passet
- Cirka 3 timmar i egen takt
- Slutprov, intyg med verifieringskod
- Adminpanel, status per assistent
- 6 månaders tillgång, källa på allt
499 kr per deltagare
ex moms för företag. 624 kr inkl. moms för dig som köper privat.
Köp kursenKort eller Klarna direkt i kassan. Faktura för företag: mejla oss antal platser.
Källor
- Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1, 4, 5, 7, 9, 21 och 24 b §§
- Socialtjänstlag (2025:400), 11 kap. 1, 3 till 5 §§, 14 kap. 3 §, 27 kap. 2 § och övergångsbestämmelserna: I kraft 1 juli 2025, ersatte socialtjänstlagen (2001:453).