LSS och lagen

Personlig assistans enligt LSS: vem har rätt och vad ingår?

Publicerad: 26 september 2026 · Lästid: ca 4 min

Snabba svar

Vad är personlig assistans enligt LSS?

Personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med ett eller flera grundläggande behov (9 a § LSS).

Vilka är de grundläggande behoven?

Andning, personlig hygien, måltider, av- och påklädning, kommunikation med andra, stöd för att förebygga att personen skadar sig själv eller andra vid psykisk funktionsnedsättning, och stöd som behövs löpande under större delen av dygnet vid livshotande medicinskt tillstånd.

När betalar Försäkringskassan i stället för kommunen?

När de grundläggande behoven är mer än 20 timmar i veckan. Då beviljas assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken. Under 20 timmar ansvarar kommunen enligt LSS.

Hur mycket är timbeloppet 2026?

347,70 kronor per assistanstimme. Vid särskilda skäl kan ett förhöjt belopp beviljas, upp till 12 procent högre.

Personlig assistans är en av de tio insatserna i LSS och den som flest arbetar inom. Insatsen innebär att en person med stora och varaktiga funktionshinder får personligt utformat stöd av ett begränsat antal personer, assistenterna, för att klara sina grundläggande behov och resten av livet. Här går vi igenom vem som har rätt till assistans, vad som ingår och vilka regler som gäller runt omkring.

Definitionen i lagen

Personlig assistans definieras i 9 a § LSS som personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med ett eller flera grundläggande behov. Tre saker i den meningen styr hela insatsen:

• Personligt utformat. Stödet ska anpassas till den enskilde, inte till en verksamhets rutiner. Det är assistansanvändaren som bestämmer hur hjälpen ska ges.
• Ett begränsat antal personer. Tanken är kontinuitet: några få assistenter som känner personen, inte ett stort rullande schema.
• Grundläggande behov. Utan hjälpbehov i något av de grundläggande behoven finns ingen rätt till insatsen.

De sju grundläggande behoven

Sedan lagändringen 2023 räknar 9 a § upp sju grundläggande behov:

1. Andning.
2. Personlig hygien.
3. Måltider.
4. Av- och påklädning.
5. Kommunikation med andra.
6. Stöd som personen behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
7. Stöd som personen behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för livet eller en överhängande och allvarlig risk för den fysiska hälsan.

Behoven 1, 6 och 7 räknas som grundläggande oavsett hjälpens karaktär. Det gäller också sondmatning och kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, alltså när någon på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver motiveras för att själv klara hygien, måltider, påklädning eller kommunikation.

Den som har rätt till assistans för grundläggande behov har också rätt till assistans för andra personliga behov, om de inte tillgodoses på annat sätt. Det är här det mesta av en assistents arbetsdag ligger: hushåll, inköp, fritid, resor, arbete, studier och föräldraskap.

Kommun eller Försäkringskassan: gränsen 20 timmar

Två myndigheter beslutar om personlig assistans, och gränsen mellan dem går vid de grundläggande behoven.

• Är de grundläggande behoven högst 20 timmar i veckan beslutar kommunen enligt LSS, antingen som biträde av personlig assistent eller som ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans (9 § 2).
• Är de mer än 20 timmar i veckan beslutar Försäkringskassan om assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Kommunen ska anmäla till Försäkringskassan när någon som ansökt om assistans kan antas ha rätt till assistansersättning (15 § 8).

Kraven på personkrets och grundläggande behov är desamma hos båda myndigheterna. Skillnaden är vem som betalar och hur många timmar beslutet omfattar.

Timbeloppet 2026

Försäkringskassan betalar assistansersättning per timme enligt ett schablonbelopp. För 2026 är beloppet 347,70 kronor per timme. Den som har särskilda skäl, till exempel en stor andel assistans på obekväm arbetstid eller behov av assistenter med särskild utbildning, kan få ett förhöjt timbelopp som är upp till 12 procent högre.

Beloppet ska täcka assistentens lön, sociala avgifter, utbildning, arbetsmiljöarbete och anordnarens administration. Det är därför introduktionsutbildning av nya assistenter är en kostnad som ingår i uppdraget, inte något som läggs ovanpå.

Ålder: riktåldern för pension

Personlig assistans beviljas bara för tid efter riktåldern för pension om insatsen beviljats dessförinnan, eller om ansökan kommit in senast dagen före den dag riktåldern uppnås. Insatsen får inte heller utökas efter riktåldern (9 b §). Den som redan har assistans behåller den alltså, men nya timmar går inte att få.

Anhöriga som assistenter

Många assistenter är anhöriga. Lagen tillåter det, men med två villkor när assistansen utförs av någon som är närstående eller lever i hushållsgemenskap med den enskilde och inte är anställd av kommunen: kommunen får besöka den enskilde när det behövs för bedömningen, och IVO får tillträde till bostaden för att inspektera assistansen (9 c §).

Ersättning ges inte för assistans som utförs av någon under 18 år, av någon bosatt utanför EES, av någon som på grund av sjukdom, ålderdom eller liknande saknar förmåga att arbeta som assistent, eller på arbetstid som överstiger gränserna i arbetstidslagen eller lagen om arbetstid i husligt arbete (9 d §).

Anordnaren och IVO

Den som bedriver personlig assistans yrkesmässigt måste ha tillstånd från IVO (23 § LSS). IVO prövar att den som söker har insikt i regelverket, är lämplig och har ekonomiska förutsättningar att följa reglerna. Den som själv är arbetsgivare för sina assistenter behöver inget tillstånd men anmäler verksamheten till IVO. Hur tillståndsprövningen går till beskriver guiden om IVO-tillstånd.

Vad det betyder för dig som assistent

Din anställning vilar på ett beslut som anger hur många timmar och för vilka behov assistansen är beviljad. Det påverkar ditt schema och vad som ingår i uppdraget. Det du gör ska utgå från assistansanvändarens vilja, och det du dokumenterar ska visa att beslutet genomförs som planerat. Modul 1 och modul 3 i kursen går igenom detta: först lagen, sedan rollen.

Svåra ord

Grundläggande behov

De sju behov i 9 a § LSS som ger rätt till personlig assistans. Utan hjälpbehov i något av dem finns ingen rätt till insatsen.

Andra personliga behov

Allt annat stöd som den som har grundläggande behov också kan få assistans för: hushåll, fritid, arbete, föräldraskap.

Assistansersättning

Försäkringskassans ersättning för personlig assistans när de grundläggande behoven överstiger 20 timmar i veckan. Betalas per timme enligt ett schablonbelopp.

Anordnare

Den som är arbetsgivare för assistenterna: en kommun, ett företag eller kooperativ med IVO-tillstånd, eller assistansanvändaren själv.

Det här är modul 1 av 10 i kursen: LSS-lagen. Se vad modulen innehåller.

Introduktionsutbildning för personliga assistenter

Hela grunden, innan första passet

• Cirka 3 timmar i egen takt
• Slutprov, intyg med verifieringskod
• Adminpanel, status per assistent
• 6 månaders tillgång, källa på allt

499 kr per deltagare

ex moms för företag. 624 kr inkl. moms för dig som köper privat.

Köp kursen

Kort eller Klarna direkt i kassan. Faktura för företag: mejla oss antal platser.

Källor

• Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9, 9 a till 9 d, 15 och 23 §§: Ändrad t.o.m. SFS 2026:676.
• Försäkringskassan: Timbelopp för assistansersättning: Schablonbelopp 347,70 kr per timme 2026, förhöjt belopp upp till 12 procent högre.
• Kunskapsguiden: Om personlig assistans (Socialstyrelsen): Gränsen 20 timmar och assistentens uppdrag.
• IVO: Personlig assistans (LSS), tillstånd