Dokumentation och Lex Sarah

Tystnadsplikt för personliga assistenter: vad du får och inte får berätta

Publicerad: 26 september 2026 · Lästid: ca 4 min

Snabba svar

Har personliga assistenter tystnadsplikt?

Ja. Den som är eller har varit verksam i privat assistansverksamhet får inte obehörigen röja vad hen fått veta om enskildas personliga förhållanden (29 § LSS). I kommunal verksamhet gäller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.

Gäller tystnadsplikten efter att jag slutat?

Ja. Lagen säger uttryckligen den som är eller har varit verksam. Tystnadsplikten följer med dig resten av livet.

Får jag berätta för anhöriga?

Bara om assistansanvändaren samtycker. Anhöriga har ingen automatisk rätt till information om en vuxen person, inte ens föräldrar till en vuxen.

Vad händer om jag bryter mot tystnadsplikten?

Brott mot tystnadsplikt är straffbart enligt brottsbalken och är dessutom ett missförhållande som ska rapporteras enligt Lex Sarah. Det är också grund för uppsägning.

Som personlig assistent får du veta det mesta om en annan människas liv: kroppen, ekonomin, relationerna, vanorna. Tystnadsplikten är det som gör det möjligt att släppa in dig. Regeln står i 29 § LSS: den som är eller har varit verksam i privat assistansverksamhet får inte obehörigen röja vad hen fått veta om enskildas personliga förhållanden. Här är vad det betyder i praktiken, mot anhöriga, kollegor, vården och på nätet.

Vad lagen säger

29 § LSS gäller yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, alltså privata anordnare. Tre ord i paragrafen avgör allt:

• Obehörigen. Att lämna ut en uppgift är förbjudet om det saknas lagstöd eller samtycke. Att berätta det som behövs för att stödet ska fungera, till den som behöver veta, är inte obehörigt.
• Röja. Att avslöja, oavsett hur: muntligt, skriftligt, i en bild, genom att bekräfta något någon annan säger.
• Personliga förhållanden. Ett brett begrepp: hälsa, funktionsnedsättning, ekonomi, familj, sexualitet, åsikter, vanor. Även att en viss person har personlig assistans.

I kommunal verksamhet gäller i stället offentlighets- och sekretesslagen, med samma innebörd för dig som assistent: uppgifter om enskildas personliga förhållanden får inte lämnas ut utan stöd.

Tystnadsplikten gäller den som är eller har varit verksam. Den upphör inte när anställningen gör det.

Anhöriga

Det vanligaste misstaget är att behandla anhöriga som om de hade rätt till information. Det har de inte. En vuxen assistansanvändare bestämmer själv vad föräldrar, syskon, partner och barn ska få veta. Frågar en anhörig hur det gått hos läkaren är svaret att fråga personen själv, om inte hen redan sagt att du får berätta.

Samtycke ska vara tydligt och gälla en viss person och ett visst innehåll. Det kan vara muntligt, men det är klokt att notera i genomförandeplanen vilka personen vill att ni pratar med och om vad. Samtycket kan tas tillbaka när som helst.

Barn är ett undantag i den meningen att vårdnadshavare företräder barnet. Även då finns gränser när barnet blir äldre, och även då gäller att du inte berättar mer än vad stödet kräver.

Kollegor och arbetsgivare

Att berätta för kollegor som arbetar hos samma person är ofta nödvändigt: överlämning mellan pass, genomförandeplanen, journalen. Det är behörigt. Att prata om personen med kollegor som inte arbetar hos hen, på ett annat uppdrag eller i en gemensam chatt, är det inte. Testet är enkelt: behöver den jag berättar för veta detta för att stödet ska fungera?

Med arbetsgivaren delar du det som behövs för schemat, arbetsmiljön, dokumentationen och Lex Sarah. Rapporteringsskyldigheten enligt 24 b § LSS bryter tystnadsplikten: en rapport om ett missförhållande är alltid behörig.

Vården och andra myndigheter

Assistansanvändaren avgör vad vården får veta, med två undantag. I en akut situation, där liv eller hälsa står på spel, får du lämna de uppgifter som behövs för att personen ska få hjälp. Och när en hälso- och sjukvårdsåtgärd utförs som egenvård med din hjälp har vårdpersonalen redan involverats genom bedömningen, och det du behöver rapportera tillbaka ingår i den.

Frågor från Försäkringskassan, kommunen eller polisen går via arbetsgivaren. Du svarar inte själv i telefon, hur trovärdig den som ringer än låter.

Sociala medier och mobilen

Det du lägger ut om jobbet kan röja personliga förhållanden utan att du nämner namn. En bild från ett kök, en check-in på ett sjukhus, en kommentar om en svår natt: tillsammans med din profil räcker det för att någon ska förstå vem det handlar om. Grundregeln är att jobbet inte finns på dina sociala medier, inte ens i slutna grupper.

Samma sak gäller mobilen. Assistansanvändarens uppgifter hör hemma i de system arbetsgivaren anvisar. Foton av journalsidor, egna anteckningar i mobilen, hälsouppgifter i privata meddelandeappar bryter mot tystnadsplikten och mot GDPR, som ger hälsouppgifter ett särskilt skydd som känsliga personuppgifter.

Dokumentationen

Det du skriver i journalen omfattas av samma skydd. Handlingar om enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem (21 a § LSS). Skriv bara det som har betydelse för stödet, lämna inte journalen framme, och logga ut ur systemet när passet är slut. Guiden om social dokumentation beskriver hur du formulerar dig.

Om det går fel

Bryter någon mot tystnadsplikten är det straffbart enligt brottsbalkens bestämmelse om brott mot tystnadsplikt, och det är ett missförhållande som ska rapporteras enligt Lex Sarah. Det är också grund för uppsägning. Upptäcker du att du själv råkat säga för mycket: berätta för arbetsgivaren direkt. Det går nästan alltid att begränsa skadan om det sker snabbt.

I kursen

Modul 8, Tystnadsplikt, tränar gränserna med vardagsexempel: brodern som ringer, kollegan på bussen, bilden på semestern, läkaren som frågar. Quizet prövar om du kan avgöra vad som är behörigt och vad som inte är det, och vad du gör när du är osäker: frågar personen själv.

Svåra ord

Obehörigen röja

Att lämna ut uppgifter utan lagstöd eller samtycke. Att berätta för den som behöver veta för att stödet ska fungera är inte obehörigt.

Personliga förhållanden

Allt om en person: hälsa, ekonomi, familj, vanor, åsikter, till och med att personen har assistans. Begreppet är brett.

Samtycke

Att assistansanvändaren själv godkänner att en uppgift lämnas ut, till en viss person och för ett visst syfte. Kan återtas.

Personuppgift

Varje uppgift som kan kopplas till en levande person. Hälsouppgifter är känsliga personuppgifter med extra skydd enligt GDPR.

Det här är modul 8 av 10 i kursen: Tystnadsplikt. Se vad modulen innehåller.

Introduktionsutbildning för personliga assistenter

Hela grunden, innan första passet

• Cirka 3 timmar i egen takt
• Slutprov, intyg med verifieringskod
• Adminpanel, status per assistent
• 6 månaders tillgång, källa på allt

499 kr per deltagare

ex moms för företag. 624 kr inkl. moms för dig som köper privat.

Köp kursen

Kort eller Klarna direkt i kassan. Faktura för företag: mejla oss antal platser.

Källor

• Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 21 a, 24 b och 29 §§
• Kunskapsguiden: Om personlig assistans (Socialstyrelsen): Assistansen sker utifrån den enskildes vilja.