LSSutbildning

Att jobba som assistent

Vad gör en personlig assistent? Uppdraget, gränserna och en vanlig dag

Publicerad: · Lästid: ca 4 min

Skriven av LSS-utbildning Kursens redaktion. Varje påstående om lagen har en källa längst ner.
Personlig assistent sitter på golvet bredvid en pojke i ståstöd i ett vardagsrum

Snabba svar

Vad gör en personlig assistent?
Hjälper en person med stora och varaktiga funktionsnedsättningar med det hen inte klarar själv: grundläggande behov som hygien, måltider, klädsel och kommunikation, och andra personliga behov som hushåll, fritid, arbete och föräldraskap. Alltid på personens egna villkor.
Vad ingår inte i uppdraget?
Hälso- och sjukvård som inte bedömts som egenvård, hushållsarbete åt andra i familjen, att bestämma över personens liv, och att ta emot arbetsuppgifter som inte ryms i beslutet eller anställningen.
Var arbetar en personlig assistent?
Där assistansanvändaren är: hemma, på jobbet, i skolan, på resa, på sjukhus. Assistansen är inte platsbunden.
Vem bestämmer hur arbetet ska göras?
Assistansanvändaren. Enligt lagen ska stödet utgå från den enskildes vilja, och hen ska ha stort inflytande över vem som arbetar som assistent. Arbetsgivaren ansvarar för anställning, schema och arbetsmiljö.

En personlig assistent hjälper en person med stora och varaktiga funktionsnedsättningar att leva sitt liv som hen själv vill. Arbetet omfattar de grundläggande behoven, som hygien, måltider, klädsel och kommunikation, och allt annat personen behöver stöd med: hushåll, inköp, fritid, arbete, resor, föräldraskap. Det som skiljer jobbet från annan omsorg är att det görs på personens villkor, i hens hem och liv. Här är vad som ingår, vad som inte ingår och hur en dag kan se ut.

Uppdraget enligt lagen

Personlig assistans är personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som behöver hjälp med grundläggande behov (9 a § LSS). De grundläggande behoven är andning, personlig hygien, måltider, av- och påklädning, kommunikation med andra, stöd för att förebygga att personen skadar sig själv eller andra vid psykisk funktionsnedsättning, och stöd som behövs löpande under stor del av dygnet vid livshotande medicinska tillstånd.

Den som har rätt till assistans för grundläggande behov har också rätt till assistans för andra personliga behov. Det är där det mesta av tiden ligger. Kunskapsguiden beskriver det som stöd med förflyttningar, matlagning, fritidsaktiviteter och arbete, när behoven inte tillgodoses på annat sätt.

Två principer styr allt: assistansen sker utifrån den enskildes vilja, och assistansanvändaren ska ha stort inflytande över vem som arbetar som assistent. Assistenten är verktyget för personens egna val.

En vanlig dag

Dagen ser olika ut hos olika personer, men de flesta pass innehåller några av de här momenten:

  • Morgon. Väckning, förflyttning från säng med lyft eller glidbräda, hygien, dusch, tandborstning, påklädning, frukost. Hos den som inte kan äta själv: matning i personens takt.
  • Förmiddag. Kommunikationsstöd, till exempel bildstöd eller ögonstyrd dator. Följa med till arbete, studier eller daglig verksamhet. Läkarbesök, habilitering, apotek.
  • Lunch och eftermiddag. Måltid, toalettbesök, lägesändringar för att undvika trycksår, hushåll som rör personen: tvätt, disk, inköp. Promenad, träning, ärenden.
  • Kväll. Middag, umgänge med familj eller vänner, tv, läsning, kvällsrutin, förflyttning till säng.
  • Natt. Hos den som behöver hjälp nattetid: vändningar, andningsstöd, toalettbesök. Ibland som jour.

Mellan momenten är det ofta väntan. Passet är beviljat för att hjälpen ska finnas när den behövs, och att finnas till hands utan att ta över är en del av yrket.

Var du arbetar

Assistansen är inte platsbunden. Du arbetar där personen är: hemma, på jobbet, på universitetet, på resa, på sjukhuset, på konsert. Det betyder att din arbetsplats är någon annans hem och liv, och att reglerna för arbetsmiljö, ensamarbete och hjälpmedel ska fungera överallt där ni är.

Vad som inte ingår

Gränserna är lika viktiga som innehållet:

  • Hälso- och sjukvård. Åtgärder som injektioner, sondmatning, sårvård eller läkemedel är hälso- och sjukvård, om inte legitimerad personal bedömt att de kan utföras som egenvård med hjälp av assistenten. Utan sådan bedömning ska de utföras av vården.
  • Hushållet åt andra. Assistansen gäller personens behov. Att laga mat till personen ingår, att sköta hushållet åt syskon eller partner gör det inte.
  • Att bestämma. Du hjälper personen att göra det hen vill, även när du själv hade valt annorlunda. Det som är farligt för liv eller hälsa hanteras med arbetsledaren, inte genom att du tar över.
  • Uppgifter utanför anställningen. Att köra personens bil utan att det ingår i arbetet, att låna ut pengar, att ta emot gåvor eller att göra tjänster utanför passet blandar ihop rollerna.

Skyldigheterna som följer med

Tre skyldigheter gäller från första dagen: att dokumentera det som avviker från genomförandeplanen (21 a § LSS), att rapportera missförhållanden enligt Lex Sarah (24 b §) och att hålla tystnadsplikten (29 §). De har varsin guide.

Vem får bli assistent

Ersättning ges inte för assistans som utförs av någon under 18 år, av någon bosatt utanför EES eller av någon som på grund av sjukdom eller ålder saknar förmåga att utföra arbetet (9 d § LSS). Utöver det finns inga formella krav. Arbetsgivaren ska se till att verksamheten har den personal som behövs och att kvaliteten säkras (6 § LSS), vilket i praktiken betyder introduktion, handledning och utbildning. Guiden om utbildning för personliga assistenter går igenom vad som förväntas.

I kursen

Modul 3, Rollen, går igenom uppdraget just så här: vad som ingår, vad som inte ingår, egenvård mot hälso- och sjukvård, och hur du hanterar önskemål som ligger utanför. Fallen är hämtade från vardagen, och quizet prövar var gränsen går.

Svåra ord

Assistansanvändare
Den person som har beviljats personlig assistans. Andra ord är den enskilde, kund eller brukare; lagen säger den enskilde.
Grundläggande behov
Andning, hygien, måltider, klädsel, kommunikation, stöd vid psykisk funktionsnedsättning och medicinskt stöd under stor del av dygnet (9 a § LSS).
Egenvård
En hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad personal bedömt att patienten kan utföra själv eller med hjälp av någon annan, till exempel en assistent.
Arbetsledare
Den som leder assistenternas arbete i vardagen. Ofta assistansanvändaren själv eller en närstående, med anordnaren som arbetsgivare.

Det här är modul 3 av 10 i kursen: Rollen. Se vad modulen innehåller.

Vanliga frågor

Får assistenten ge medicin?

Om läkare eller annan legitimerad personal bedömt att åtgärden kan utföras som egenvård med hjälp av assistenten, ja. Utan sådan bedömning är det hälso- och sjukvård och hör till vården. Guiden om egenvård förklarar gränsen.

Ska assistenten städa och laga mat åt hela familjen?

Nej. Assistansen gäller assistansanvändarens behov. Att laga mat till personen och hålla ordning i hens del av hemmet ingår, att sköta hushållet åt övriga familjen gör det inte.

Vad gör assistenten när personen sover eller inte behöver hjälp?

Finns till hands. Passets tid är beviljad för att hjälpen ska finnas när den behövs, och väntetid är en del av jobbet. Vad som gäller under natten, till exempel jour, står i anställningen och schemat.

Vem får bli personlig assistent?

Den som fyllt 18 år, bor inom EES och har förmåga att utföra arbetet (9 d § LSS). Det finns inga formella utbildningskrav, men arbetsgivaren ska se till att personalen har de kunskaper som behövs (6 § LSS).

Introduktionsutbildning för personliga assistenter

Hela grunden, innan första passet

  • Cirka 3 timmar i egen takt
  • Slutprov, intyg med verifieringskod
  • Adminpanel, status per assistent
  • 6 månaders tillgång, källa på allt

499 kr per deltagare

ex moms för företag. 624 kr inkl. moms för dig som köper privat.

Köp kursen

Kort eller Klarna direkt i kassan. Faktura för företag: mejla oss antal platser.

Källor