Dokumentation och Lex Sarah

Genomförandeplan i personlig assistans: innehåll, exempel och mall

Publicerad: 26 september 2026 · Lästid: ca 4 min

Snabba svar

Vad är en genomförandeplan?

En plan som beskriver hur ett beslut om en insats ska genomföras i praktiken: vad som ska göras, när, hur och av vem. Den upprättas av utföraren tillsammans med den enskilde.

Vad ska genomförandeplanen innehålla?

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd till SOSFS 2014:5: målet med insatsen enligt beslutet, vilka aktiviteter som ingår, när och hur de ska genomföras, hur utföraren samverkar med andra, vem som deltagit i planeringen, när planen upprättats och när och hur den ska följas upp.

Är genomförandeplanen obligatorisk?

Dokumentation av genomförandet är obligatorisk (21 a § LSS). SOSFS 2014:5 anger att hur insatsen genomförs bör beskrivas i en genomförandeplan, och i praktiken kräver både kommuner och IVO att den finns.

Vem skriver genomförandeplanen?

Utföraren, alltså anordnaren, tillsammans med assistansanvändaren. Ofta håller en ansvarig assistent eller arbetsledare i pennan, men innehållet är den enskildes.

En genomförandeplan beskriver hur ett beslut om personlig assistans ska bli verklighet: vad som ska göras, när, hur och av vem. Beslutet från kommunen eller Försäkringskassan säger hur många timmar och för vilka behov. Genomförandeplanen säger hur just den här personen vill ha hjälpen. Här går vi igenom vad planen ska innehålla, hur den skrivs tillsammans med assistansanvändaren, och ger ett exempel och en mall.

Varför genomförandeplanen finns

Genomförandet av beslut om insatser enligt LSS ska dokumenteras (21 a § LSS), och det gäller även i enskild verksamhet (23 c §). Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:5 fyller i vad det betyder: hos utföraren bör hur insatsen genomförs beskrivas i en genomförandeplan, som sedan är utgångspunkten för de löpande journalanteckningarna och för uppföljningen av insatsen (6 kap.).

Planen har tre uppgifter. Den gör den enskildes vilja synlig, så att alla assistenter arbetar på samma sätt oavsett vem som har passet. Den visar för nämnden och IVO att beslutet genomförs. Och den är underlaget när något går fel: det som avviker från planen är det som ska antecknas i journalen.

Vad planen ska innehålla

Enligt de allmänna råden till SOSFS 2014:5 bör genomförandeplanen innehålla:

• vilket eller vilka mål som gäller för insatsen enligt nämndens beslut,
• om insatsen innehåller en eller flera aktiviteter,
• när och hur de olika aktiviteterna ska genomföras,
• hur utföraren ska samverka med nämnden, andra utförare eller andra huvudmän,
• vilka personer som deltagit i arbetet med planen, och om den enskilde deltagit,
• när planen upprättades,
• när och hur planen ska följas upp.

Planen ska revideras vid behov och läggas i personakten så snart den är upprättad.

Så skrivs planen tillsammans med assistansanvändaren

Planen är den enskildes plan. Den skrivs vid ett möte där assistansanvändaren, vid behov med företrädare eller anhörig, går igenom vardagen tillsammans med en ansvarig assistent eller arbetsledare. Frågorna är konkreta: Hur vill du ha morgonen? Vad ska assistenten göra och inte göra vid måltiderna? Hur vill du kommunicera när du inte kan tala? Vilka aktiviteter är viktiga i veckan?

Tre regler gör planen användbar:

1. Skriv vad, inte varför. Planen beskriver hur stödet ges. Diagnoser och bedömningar hör hemma i beslutet, inte här.
2. Skriv så att en ny assistent kan följa den. Om det krävs att man känner personen för att förstå planen är den för kort.
3. Skriv med respekt. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet (21 b § LSS). Inga värderande ord, inga detaljer som inte behövs för stödet.

Exempel: utdrag ur en genomförandeplan i personlig assistans

Exemplet är påhittat och visar formen, inte en verklig person.

Mål enligt beslutet: Personlig assistans 112 timmar per vecka för grundläggande behov (personlig hygien, måltider, av- och påklädning, kommunikation) och andra personliga behov (hushåll, fritid, arbete).

Morgon, kl. 07.00 till 09.00. Assistenten väcker med ljus, inte ljud. Förflyttning från säng till duschstol med taklyft, sele storlek M, två personer krävs inte. Dusch varannan dag, hårtvätt måndag och torsdag. Kläder väljs kvällen innan och läggs på stolen. Frukost vid köksbordet, kaffe med sugrör, brödet delat i fyra bitar.

Kommunikation. Talar långsamt, behöver tid. Vid trötthet används bildkartan på surfplattan. Assistenten frågar, väntar, upprepar inte frågan förrän efter tio sekunder.

Arbete. Tisdag och torsdag 10.00 till 15.00 på kontoret. Assistenten hjälper till med förflyttning, lunch och toalettbesök, sitter i angränsande rum under möten.

Samverkan. Habiliteringens arbetsterapeut ansvarar för lyft och sele, kontakt via assistansansvarig. Hemsjukvården sköter läkemedel enligt egenvårdsbedömning daterad 2026-03-02.

Deltagit i planeringen: Assistansanvändaren och assistansansvarig. Planen upprättad 2026-09-01. Uppföljning 2027-03-01 eller tidigare vid förändrat behov.

Mall: rubriker att fylla i

En genomförandeplan för personlig assistans kan byggas på de här rubrikerna. Fyll i under varje rubrik, stryk det som inte gäller.

1. Beslut och mål (myndighet, datum, timmar, ändamål).
2. Så vill jag ha stödet: morgon, dag, kväll, natt.
3. Grundläggande behov: andning, hygien, måltider, klädsel, kommunikation, medicinskt stöd.
4. Andra personliga behov: hushåll, inköp, fritid, arbete och studier, föräldraskap, resor.
5. Kommunikation och bemötande: hur jag uttrycker mig, vad jag vill att assistenten gör och inte gör.
6. Hjälpmedel och förflyttning: vilka, hur, vem som ansvarar.
7. Egenvård och hälso- och sjukvård: bedömningar, vem som gör vad.
8. Samverkan: anhöriga, habilitering, hemsjukvård, skola eller arbetsplats.
9. Risker och rutiner: ensamarbete, larm, vad som gäller vid akuta situationer.
10. Deltagare, datum och uppföljning.

Från plan till journal

När planen finns är den utgångspunkten för det som antecknas i journalen. Enligt 6 kap. 4 § SOSFS 2014:5 ska utföraren dokumentera åtgärder vid genomförandet, omständigheter eller händelser som gjort att insatsen inte kunnat genomföras som planerat, och klagomål från den enskilde med vidtagna åtgärder. Det som fungerar som planerat behöver inte antecknas varje dag. Det som avviker ska antecknas samma dag. Hur det görs beskriver guiden om social dokumentation.

I kursen

Genomförandeplanen är första lektionen i modul 7, Dokumentation. Där tränar du på att skriva om en muntlig önskan till en rad i planen, och quizet prövar om du vet vad som hör hemma i planen och vad som hör hemma i journalen.

Svåra ord

Utförare

Den som genomför insatsen: assistansanordnaren. Skiljs från nämnden, som fattar beslutet.

Nämndens beslut

Kommunens eller Försäkringskassans beslut om insatsen, med antal timmar och ändamål. Genomförandeplanen konkretiserar beslutet, den ändrar det inte.

Journalanteckning

Löpande anteckning om händelser av betydelse, avvikelser från planen och klagomål. Genomförandeplanen är utgångspunkten för journalen.

Uppföljning

Att planen gås igenom på nytt vid bestämda tider eller när något förändras, och revideras vid behov.

Det här är modul 7 av 10 i kursen: Dokumentation. Se vad modulen innehåller.

Introduktionsutbildning för personliga assistenter

Hela grunden, innan första passet

• Cirka 3 timmar i egen takt
• Slutprov, intyg med verifieringskod
• Adminpanel, status per assistent
• 6 månaders tillgång, källa på allt

499 kr per deltagare

ex moms för företag. 624 kr inkl. moms för dig som köper privat.

Köp kursen

Kort eller Klarna direkt i kassan. Faktura för företag: mejla oss antal platser.

Källor

• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:5 om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, 6 kap.: Genomförandeplanens innehåll (allmänna råd till 6 kap. 2 §) och journalanteckningar hos utföraren (6 kap. 4 §). Uppdaterad genom HSLF-FS 2025:27.
• Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 6, 10, 21 a, 21 b och 23 c §§